F-29 Retaliator (Hasegawa, 1/72)

Det här bygget var tänkt som förra årets jul-underhållning, men jag blev så less på vissa problem att eländet avstannade (mer om dessa nedan). Men nu är jag tydligen igång igen. Juli-underhållning har väl också något slags värde, antar jag.

Ifall föresatsen känns bekant på något vis så beror detta på att ett bygge i ungefär samma stil genomfördes under Gruppbygge 7, tänk vad åren går.

Då som nu var utgångspunkten ett datorspel från 1989 med samma namn där Digital Image Design spekulerade friskt i hur stridsflyg kunde te sig år 2002.




Själva modellen är självfallet denna:




Någon borde verkligen gjuta kärran i skala 1/48; jag tittar på er, Freedom Model Kits.



Jag gjorde bort mig direkt från start, men det visste jag ju inte då.




Vid studier relaterade till min Block 1-Viper blev jag så smått varse att amerikanska maskiner saknar bromsskärmar av detta snitt (jfr F-16). Det blir tydligen utlandstjänst för dig, min lille vän...

Den som har sinne och minne för detaljer ser för övrigt att något skiljer sig markant från glimturens modell. Den jämrans fenan är avbruten på ett svårfixat sätt (att köpa second hand kan vara riskabelt). Ifall biten fästs där den en gång satt så lutar eländet märkbart. Rogntudjuu...



Bra sås reder emellertid sig själv:




Ena canardvingen från en insomnad Gripen blev nyligen vägen till seger.


När nu sågen ändå var framme:




En balk från Revells lilla Viper styckades och limmades om för att få plats under en betydligt mindre vingyta.



En gnutta provpassning, would you like?




Den ses här tillsammans med en överbliven alternativbalk från Hasegawas lilla Tigershark.



Klabbdags!




Då knölen under buken ska slipas om en smula fylldes den med flytstam. Guckan har hunnit stelna ordentligt sedan dess.



Ni vet både vad och varför, eller hur?  





Säkerhetsåtgärd:




Jag dras med en kronisk misstanke om att slika stift kan hamna på insidan ifall det inte finns mothåll. På det här viset kan jag tryggt vänta till efter grundfärgen med att fästa de bräckliga små rackarna.


Vad slags fälltankar bär en Retaliator egentligen?




Manualen nämner inget om volymen, så jag fjuckade lite lätt med ett par överblivna Skyhawk-dunkar.


Lite allmänt kontorspulande:




Lite i enklaste laget, kanske, men det finns vissa skäl:

Vid provpassning av huven upptäcktes en mindre skavank och när denna putsades bort uppstod en minimal svart prick på huven. Denna togs för någon färgrest från slipduken som fastnat på ytan, men varken isopropylalkohol eller svordomar hjälpte nämnvärt. Progressivt grövre slippapper nyttjades både in- och utvändigt, men den fördömda fläcken förblev förnöjt. Det hade sannolikt varit bättre att acceptera den pyttelilla skönhetsfläcken, men eftertanke kännetecknar ju inte den impulsive.  

När hoppet om att kunna åtgärda skavanken på ett civiliserat vis slocknat testades en borr för nöjes skull. Någon knapp millimeter under den redan rejält nedslipade ytan befann sig otyget; så festlig och kul denna hobby kan vara. Att hitta en ny modell till ett överkomligt pris tycktes därtill ännu bökigare än att få bort fläcken. I detta skede uppstod tanken att grovslipa motsvarande sida ungefär lika mycket och sedan återställa transparensen. Detta var förvisso relativt möjligt efter sju sorger och åtta bedrövelser, men den optiska effekten blev lite annorlunda jämfört med min föregående F-29:a. Håhåjaja...


Instrumentpanelens utförande präglas av samma bistra verklighet, like so:





Alle man ombord!




Ena spakapan från en Monogram-Thunderchief kan väl tas för taiwanes på lite håll?  




Härnäst målas kontoret.

Åhhh... Yatzy

Nu snackar vi plast-nostalgi på höghöjdsnivå - och DID nämndes också

Lycka till med bygget - som vanligt löses byggproblem snyggt och bekymmerslöst rätt ut från startblocket


Tommy

DID är och förblir en viktig del av mitt liv...
Så en F-29 är alltid uppskattad!

Snygg liten alfagivare du slöjdade fram.

Härlig plastslöjd! 


Stefan 

Utmärkt underhållningsplastvåld!
Skall bli kul att just hur annorlunda denna lilla sak blir!

Kul modell och gott knåpat så långt!

Håkan