Martin B-26B/G Marauder, Revell (Monogram) 1/48

Hejsan!
Den här medeltunga bombaren är en av mina stora favoriter och jag började på den här byggsatsen redan sommaren 2007, alltså för ganska exakt NIO år sedan!
 



Hjälp…   Vad tiden går…
Byggtråden skulle ju nästan platsa I “surdegsbygget”, men modellen är ingen riktig “surdeg”, den väntar bara på sin tur att bli byggd.
 
Nu tycker jag att det är hög tid att hon blir färdig!
 
Lite godsaker har jag skaffat, Ets o masker från Eduard, kanonrör från Quickboost och nya dekaler från Cutting Edge och Kits-World.
 
Ett problem med den här byggsatsen som man hört mycket om, är passformen av motorkåporna, eller rättare sagt, avsaknaden av passform. 
Så jag tog tjuren i hornen och började med dem…


 





Tja, jag förstod varför man inte ser så många byggda Marauders, men jag började bygga min ändå.
 
Ett annat problem jag hört om var tydligen att passningen på motorgondolerna skulle vara dålig.
Jag började inte med att limma gondolhalvorna till varandra, utan monterade dem I vingarna direkt, en I taget.
Jag målade insidan av gondolerna Alclad Aluminium innan jag limmade dit dem.
 


Tvvärr måste landstället monteras INNAN gondolsidorna!
Efter att ha målat landställen ljusgrå (Neutral Grey) såg det ut så här.





 
Det fattades ca 1mm, men då gondolsidorna redan var limmade till vingen kunde jag enkelt klämma ihop gondolerna runt ställen.






Blev ju kanonbra!




Ett par tag med slipstickorna och skarven försvann.


 


 
Kommer mera snart…
 

Stefan

Det där fixade du med bravur Stefan!
Härligt med lite gamla saker att ta tag i!

Ett gammalt ök till modell kanske, men du betvingar den med bravur!
Gott så!

(fast det är ju ingen Thud...)

Kul, grön plast och allt! Ser ju bra ut så långt!

Håkan

Skön passform runt landningställen - men det löste du ju galant!


Tommy

Skön kärra som inte skall förpassas till glömskans och surdegarnas hylla  .

lite motstånd som löstes finemang där Stefan 

The Martin Murderer? Fasen, den är jag öppet smygförtjust i.

Kul tilltag och tydligen en sällsynt korrekt modell.

Hejsan!


Ja, Maraudern fick manga smek- och Öknamn, flera välförtjänta men de allra flesta oförtjänt nedsättande och elaka.
Ett par;


The Baltimore Whore – No visible means to stay up (anspelar på den lilla vingytan)
One a day in Tampa Bay – Hög haveristatistik under utbildningen
Ensign Killer - Hög haveristatistik under utbildningen
 
Detta har givit Maraudern ett rykte som ett både farligt och dåligt flygplan.
Maraudern tillhör ett av de få flygplan som bade utvecklades och byggdes under andra världskriget.
Behovet av en potent medeltung bombare var enormt och tre tillverkare ställde upp,
Douglas med A-20 Havoc (Boston), North American med B-25 Mitchell och Martin med B-26 Marauder.
Havoc och Mitchell var byggda efter gamla beprövade metoder, medan Maraudern byggdes efter de allra senaste rönen inom aerodynamiken.


Minimal men fullt tillräcklig vingyta med en helt nyutvecklad vinge, och byggd runt två av de största, starkaste och bästa radialmotorer som hittills byggts, P&W R-2800-43 på 1900hk vardera och super-aerodynamisk formgivning.
Detta gjorde att topp-hastigheten blev mycket hög, men hög vingbelastning och hög stallfart  innebar också att landningshastigheten blev tämligen hög och planet blev svårare att landa.
Det byggdes ingen prototyp av Maraudern, utan första byggda maskinen var första produktionsmaskinen.
 
De första B-26orna gick till en division som redan flög Mitchell I CBI (tror det var Burma eller Indien) och var mycket vana vid tvåmotoriga plan.
De erferna piloterna, flög in sig på typen utan större problem och de älskade Maraudern, äntligen hade de fått en bombare med jaktplansprestanda.


I staterna började problemen när man började utbilda nya piloter på Maraudern, och haveristatistiken sköt I höjden.
Det var som att sätta en Ferrari I händerna på en nybörjare, den var ingen match för en pilot som var van och visste vad han gjorde, men livsfarlig för en nybörjare.
På grund av den lilla vingytan och den höga landningshastigheten var maskinen oförlåtande och “bet ifrån” mot en pilot som flög den slarvigt.
Det kunde bli ödesdigert vid start och landing…


För att komma tillrätta med problemet ökades anfallsvinkeln på vingen och vingytan blev lite större, vilket försämrade prestandan något men ökade marginalerna och sänkte landningshastigheten med ca 50km/tim.


Detta gjorde maskinen något mera lättflugen och haverierna minskade alltmer, men maskinen ansågs fortfarande vara en “killer”.
När andra världskriget slutade hade Maraudern det allra bästa säkerhetsrekordet av alla flygplan inom 8e flygkåren!
Av alla producerade Marauders (knappt 6000) fanns nästan 80% kvar, motsvarande siffra för B-17 var mindre än 20% (knappt 13000 tillverkade)!
 
Åter till modellen;


Cockpiten färdig, eller rättare sagt, den har varit färdig I många år så jag har inga bilder från själva bygget.
Jag började ju den här modellen ett år INNAN jag hittade det här forumet!
Eduards ets (Zoom-setet) och lite färg, Dull Dark Green Hu.149, skrapmärken och drybrush med silver Hu.11 var allt som behövdes.
 












Kommer mera snart…
 
Stefan

Stiligt värre, Stefan....roligt med lite historia kring den åxå

Kul val av kärra och intressant info! Bra start!

Håkan

Oh fan vad ballt, Marauder, det var banne mig länge sedan jag såg en sån.....

Grymt snygg början.....Kör Hårt

Min favorit bland de tvåmotoriga bomberna från WWII. Jag önskar verkligen att det hade kommit ut ett par moderna satser av den här maskinen.

Hade på känn att öknamnet skulle föranleda en fin föreläsning.

Tack, professorn!

MMMMMM! Den föreläsningen gjorde ju att man blev än mer sugen på en...
Inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler, inte titta på Kits-World efter dekaler.

Tack skall ni ha allihopa!

Maraudern är som sagt ett av mina många favoritplan, jag tycker den är så jäkla vacker, den ser modern ut än idag!

Son DS sade; en helt ny modern modell/form av alla Monograms alla bombare börjar bli dags, de enda någorlunda nya jag kan komma på är Accurate Miniatures B-25or (fast det är de tidiga varianterna, Monogram har de senare) och GWH´s P-61a.

Här finns mycket att göra för tillverkarna....

CAS, det finns mycket fina dekaler och NOSEARTS hos Kits World....  

Stefan 

Ja, det är en skam att inte Accurate Miniatures hann få ut fler modeller innan de försvann. En sen Mitchell, lika fin som deras tidiga hade suttit fint också. En lite nyare modell av A-20:an hade varit nice också. Sen är det ju dax för nya B-17 och B-24:or också....

...för att inte tala om A-26 Invader och B-29....

Libbyn är en av mina stora favoriter bland de fyrmotoriga...

...och det var bara de Amerikanska Bombarna, sen har vi de Brittiska som Halifax, Stirling och Sunderland...  

Jag hoppas att Airfix kan ge oss en Hampden inom en inte alltför avlägsen framtid i alla fall.

Listan blir lång! 

Stefan 

Lancaster och Manchester skulle också vara kul. 😃

Spruce goose i 1/48.... 😇😊😆. Hade gärna haft den, fast kanske inte får plats här hemma 😉.

Riktigt fin modell, och ja b-26 är häftig, den gjorde ett bra jobb helt enkelt. Fast A-26 ligger högt på listan också 😊

Jojo, historielektion och bygge i ett!
Alltid lika roligt och lärorikt att följa dina byggen!

En fin kärra, har aldrig kostat på mig någon, fattig som jag är

Men du har fullt upp ser jag och skall njuta av detta bygge, vilket du säkert kommer göra något fint utav

Hejsan!


Inte så mycket snack denna gång, utan lite mera verkstad!
 
Hjulen fick en dusch med Alclad Aluminium…


 Ja, jag sprutar direkt på resinet, inga problem.


Sedan en wash med oljefärger svart/bränd umbra…


Huvudhjulen;





Noshjulet;





Alla hjul målade med en blandning av Hu123 Extra Dark Sea Grey och Hu33 Matt Svart.





Som ni såg I ett tidigare inlägg så var jag inte särskilt imponerad av passformen på motorkåporna, men när jag startade bygget fanns inga alternativ.
Ett företag, Loon Models, steg in och räddade situationen efter några år och gjorde en sats med inte 
bara två perfekt formade motorkåpor, utan också två kanonfina R-2800 och kylklaffar!


Setet inhandlades omedelbart;





Värt vartenda öre…














Cockpiten monterad I skrovet och ett par rejäla vikter mellan skottet och bombrummet.








Men, är vikten tillräcklig?


Det är ju en rejält tung-gumpad dam det här…
Lite “tejpmontering” senare…
NEJ!





Mera vikt behövs!
En mellanstor vikt till och det funkar…





Vikten limmad tillsammans med de andra, tur det är gott om plats!





Kommer mera snart…
 

Stefan