Bygglusten totalt borta sedan över ett år...

Sedan över ett år tillbaka är bygglusten totalt borta och det känns dessvärre som om plastmodellbyggeintresset håller på att övergå i något annat...vad för något vet jag inte.

Jag är en kämpe.

Sedan i somras tränar jag Taekwondo och för en och en halv vecka sedan fick jag ett revben brutet efter en hård vådaspark rakt mot vänster sida av bröstkorgen. Vi hade på oss sparkskydd och sparken råkade helt enkelt träffa precis under detta. Den här veckan hoppade jag upp på hästen igen och det gick visst att fortsätta att träna! Hade jag inte vågat att fortsätta träna kampsport i tisdags så hade jag förmodligen blivit rädd, tvekat att börja träna igen och till slut helt enkelt slutat.

Nu fortsätter jag istället envist att träna vidare och detta tror jag personligen är något som hjälper kroppen att läka det spruckna revbenet för det känns allt lättare att arbeta osv. ju mer jag fortsätter att träna.

Kanske det hade varit samma sak med plastmodellbygget om jag bara hade envisats med att fortsätta på direkten, även om det hade varit med ett pyttelitet projekt i taget. Nu, lite drygt femton månader senare, så är det betydligt svårare att sätta igång och bygglusten fortsätter att lysa med sin frånvaro. Jag vet genom egen erfarenhet att det inte går att tvinga fram någon bygglust för då kommer det bara att sluta med att den tar slut totalt.

Men det är ju lätt att vara efterklok.

Det har väl också varit det att jag har läst alldeles för mycket om "proffsbyggares" jättefina modeller i forum samtidigt som den livskris jag gick igenom tyvärr har satt sina spår i det mentala.

Så vad är den bästa strategin för att gå vidare enligt er erfarenhet?

Ska jag helt enkelt ge det tid, ta en paus ifrån det så länge och därefter återvända med en förnyad dos energi?
Ska jag försöka "kickstarta" igång det med ett enkelt projekt med risken att detta bara förblir halvfärdigt och sedan inte blir färdigt?
Ska jag helt enkelt besöka en plastmodellbyggeutställning eller något liknande bara för att komma i samtal med likasinnade och få inspiration och energi på nytt?

Just nu så tar jag dagen som den kommer, fokuserar på arbetet och Taekwondo-träningen och låter helt enkelt saker och ting hända i mitt liv. Just nu känns det bäst att låta mig själv vara "lite vid sidan av" och återhämta mig efter den livskris jag gick igenom i höstas. Energin börjar som tur är återkomma allt mer känner jag och det är en stor lättnad.

Vänligen, Morgan

Livskriser är inga enkla saker alls!
Sånt kan ta tid och leda en till konstiga ställen...

Det bästa är ju att rannsaka sig själv och fråga varför man bygger, egentligen.
Har man ett svar på det så vet man om man skall fortsätta eller inte.
Tror nog att ett bra sätt är att få lite inspiration, så har du möjlighet att hitta nån utställning i närheten så kan ju det vara ett lysande alternativ!
Panikbygga en modell och sen jämföra sig med andra är nog inte den bästa lösningen inbillar jag mig.

Ta det bara lugnt. Finns ingen anledning att stressa varken livet eller ett bygge. Själv började jag komma igång med bygget (igen) när jag var utbränd.
För inspirationen, har jag ett nattjobb där jag får fota en massa rost och har en hel nöjespark till mitt förfogande Annars brukar jag fråga byggare jag ser upp till.

Rock on!
/Oskar

Inte helt lätt att ta sig ur kriser.
Jag tror på att avvakta om du inte har lust att bygga nu. Ingen lust=inget kul att bygga. Det skall vara kul, i min mening.
Vänta du och se om det kommer tillbaka, vill det så vill det.
Hoppas på bättring.

Idag efter jobbet, med tvätten ren och upphängd igår kväll, så kommer jag äntligen ta tag i att gå igenom alla byggsatser som jag har, sortera upp dem samt skriva en lista med alltihop.

Förhoppningsvis kommer jag igång med ett långtidsprojekt, för då har jag ingen egentlig "tidspress" på mig att få den klar inom en viss tid.

Det är en process, och en process tar den tid det tar. Det faktum att lusten har börjat komma med att sakterligen påbörja ett projekt, som tar lite längre tid, är ju ett tecken på att bygglusten kommer tillbaka.

Men det är som sagt inget som går att tvinga fram.

Vänligen, Morgan

Apropå frakturen - bättre nu? Man brukar kunna få en peak en vecka eller en och en halv då läkningen satt igång på allvar. Alltså, mer smärta då än i början..

Hoppas bygglusten infinner sig! Jag känner igen det är.. Tycker det går lite med årstid o annat med..

Jodå, ju mer jag tränar desto bättre blir revbensfrakturen. I söndags kunde jag t.o.m. göra situps utan några som helst problem.

En kompis, som har tränat kickboxning i flera år, har lagt fram teorin att ju mer jag tränar desto mer muskler byggs det upp runt bröstkorgen, och ju mer blodet cirkulerar i takt med träningen desto snabbare går läkningen.

Han kan ha en stor poäng i detta påståendet.

Vänligen, Morgan